Miss Peggy, doktor Maggie och miss Lillan har varit vänner och förtrogna i årtionden. I folkmun kallas de för ” de tre miss Margarets”och de flesta i den lilla staden i Georgia betraktar dem med respekt och beundran – de är straka kvinnor vars ställning och inflytande alla är medvetna om.
Vad däremot nästan ingen vet är att bakom de tre äldre damernas oantastliga fasad döljer sig en explosiv hemlighet. För trettio år sedan gjorde de något oerhört, en handling som blivit deras gemensamma skuldbörda, omöjlig att avslöja.
Trots att alla tre är övertygade om att deras brott var ett nödvändigt ont, kämpar de, var och en på sitt sätt, med sitt samvete. Men när en främling kommer till stan och ett tragiskt dödsfal öppnar luckorna till alla minnen, sätts inte bara deras heder och lojalitet på prov, utan också deras långa vänskap.
En ung kvinna i staden , Laurel Selene, har kommit deras hemlighet på spåren. Hon har vuxit upp med sin alkoholiserade mamma och ett växande hat mot de tre miss Margarets. Och när hon slutligen först¨år vad som hände den där natten för trettio år sedan, har hon de tre kvinnornas öden i sina händer.

Visst låter det som en spännande bok? Lite Ya-yaflickorna över det kanske? Men nejdå. Boken kunde ha varit så bra men istället får jag ingen känsla för någon av huvudpersonerna. Jag bryr mig inte. Det är för mycket stereotyper. Jag förstår inte hur de tre Miss Margarets kunde rättfärdiggöra vad de gjort. Hur kan man offra en liten flicka? Hur kan man låta henne växa upp med en alkoholiserad mamma som vanvårdar henne.
Nej det här var inte bra!