Tistelblomman är Amanda Hellbergs tredje bok om Maja Grå. De tidigare två, Styggelsen och Döden på en blek häst har jag också läst.

När Maja varit hem till Sverige för att begrava sin mamma i familjegraven åker hon till sin pojkvän Jack i Skottland. Han har ordnat ett gammalt hus åt dem där som han rustat upp så det är beboligt. Huset hyr de av Jacks vän författaren Fergus och hans fru Annie. Men Fergus och Annie har aldrig bott i där. Huset kallas för The Thisel Flower, Tistelblomman och ingen i trakten vill prata om huset eller ens gå i närheten av det. Maja märker det väldigt tydligt när Jack åker till Frankrike för att träffa en gallerist. Strömmen går i huset och ingen vill hjälpa henne. Det slutar med att hon hon sover hos en gammal tant, Lily som försökte hjälpa henne men inte förmådde gå in i huset. Lily vet vad som hände i huset men hon vill inte berätta.

Maja får också kontakt med FErgus och Annies lille son Adrian som är som henne. Han säger att någon finns i hennes hus. Någon som har ont och vill ha hjälp.

Ingen vill berätta för Majas vad som hänt i huset. Bara att en skådespelerska dog där en gång. Men Maja känner en närvaro. Både en levande och en odöd. Hon börjar också tvivla på sitt förhållande till Jack. Hon ser honom omfamna en ung kvinna medan han ä i Frankrike. Hon kan ju få syner ibland. Nu är hon övertygad om att han är otrogen. Hon anklagar sig själv som inte räckt till för honom. Men hon har heller inte berättat för honom att hon kan se och höra saker som inte finns. Att hon kan se spöken och andar.

Boken är riktigt obehaglig. Det riktigt kryper i mig. Otäckast är det när hon är ensam i huset. Sen blir det hemskt på ett annat sätt. pP många olika plan.
Jag irriterar mig på Maja som klankar ner så fruktansvärt på sig själv. Allt är hennes fel. Om Jack är otrogen är det för att hon gjort fel och inte varit tillräckligt bra för honom.